När det kommer till användarsidans utrustning i bredbandsfiberaccess ser vi ofta engelska termer som ONU, ONT, SFU och HGU. Vad betyder dessa termer? Vad är skillnaden?
1. ONU:er och ONT:er
De huvudsakliga applikationstyperna för bredbandsoptisk fiberaccess inkluderar: FTTH, FTTO och FTTB, och formerna för utrustning på användarsidan är olika under olika applikationstyper. Användarsidans utrustning för FTTH och FTTO används av en enda användare, kallad ONT (Optical Network Terminal, optical network terminal), och användarsidans utrustning för FTTB delas av flera användare, kallad ONU (Optical Network Unit, optisk nätverksenhet).
Användaren som nämns här avser användaren som faktureras oberoende av operatören, inte antalet terminaler som används. Till exempel delas ONT för FTTH i allmänhet av flera terminaler i hemmet, men endast en användare kan räknas.
2. Typer av ONT
ONTär vad vi vanligtvis kallar ett optiskt modem, som är uppdelat i SFU (Single Family Unit, single family user unit), HGU (Home Gateway Unit, home gateway unit) och SBU (Single Business Unit, single business user unit).
2.1. SFU
SFU har i allmänhet 1 till 4 Ethernet-gränssnitt, 1 till 2 fasta telefongränssnitt, och vissa modeller har även kabel-TV-gränssnitt. SFU har ingen hemmagateway-funktion, och endast en terminal som är ansluten till en Ethernet-port kan ringa upp för att komma åt Internet, och fjärrhanteringsfunktionen är svag. Det optiska modemet som användes i det tidiga skedet av FTTH tillhör SFU, som sällan används nu.
2.2. HGUs
De optiska modemen utrustade med FTTH-användare som öppnats under de senaste åren är alla HGU. Jämfört med SFU har HGU följande fördelar:
(1) HGU är en gateway-enhet som är bekväm för hemnätverk; medan SFU är en transparent överföringsenhet, som inte har gateway-kapacitet, och generellt kräver samarbete av gateway-enheter såsom hemroutrar i hemnätverk.
(2) HGU stöder routingläge och har NAT-funktion, som är en lager-3-enhet; medan SFU-typ endast stöder lager-2-bryggningsläge, vilket motsvarar en lager-2-switch.
(3) HGU kan implementera sin egen bredbandsuppringningsapplikation, och de anslutna datorerna och mobila terminalerna kan få direkt åtkomst till Internet utan att ringa; medan SFU måste slås upp av användarens dator eller mobiltelefon eller via en hemrouter.
(4) HGU är lättare för storskalig drift och underhållshantering.
HGU kommer vanligtvis med WiFi och har en USB-port.
2.3. SBU:er
SBU:n används huvudsakligen för FTTO-användaråtkomst och har vanligtvis ett Ethernet-gränssnitt, och vissa modeller har ett E1-gränssnitt, ett fast telefongränssnitt eller en wifi-funktion. Jämfört med SFU och HGU har SBU bättre elskyddsprestanda och högre stabilitet och används också ofta vid utomhustillfällen som videoövervakning.
3. ONU Typ
ONU är uppdelat i MDU (Multi-Dwelling Unit, multi-resident unit) och MTU (Multi-Tenant Unit, multi-tenant unit).
MDU:n används huvudsakligen för åtkomst av flera privata användare under FTTB-applikationstypen och har i allmänhet minst 4 gränssnitt på användarsidan, vanligtvis med 8, 16, 24 FE eller FE+POTS (fast telefon) gränssnitt.
MTU används huvudsakligen för åtkomst av flera företagsanvändare eller flera terminaler i samma företag i FTTB-scenariot. Förutom Ethernet-gränssnitt och fast telefongränssnitt kan det även ha E1-gränssnitt; formen och funktionen hos MTU är vanligtvis inte desamma som för MDU. Skillnaden, men den elektriska skyddsprestandan är bättre och stabiliteten är högre. Med populariseringen av FTTO blir tillämpningsscenarierna för MTU mindre och mindre.
4. Sammanfattning
Bredbandsoptisk fiberaccess antar huvudsakligen PON-teknik. När den specifika formen av utrustning på användarsidan inte särskiljs kan PON-systemets utrustning på användarsidan gemensamt benämnas ONU.
ONU, ONT, SFU, HGU...dessa enheter beskriver alla utrustningen på användarsidan för bredbandsaccess från olika vinklar, och förhållandet mellan dem visas i figuren nedan.
Posttid: 26 maj 2023
